tisdag 19 januari 2016

Två veckor och några dagar. Och min första Dolph.


Då har vi varit här i hela två veckor och några dagar. Firade detta genom att dra min första ”Dolph” idag. Uttrycket ”trots allt”, går nu under ”efter allt” i den här familjen. Korrigerade mig själv, lyckligtvis, dock snabbt.

De här veckorna har både gått snabbt och ändå inte. Konstaterar återigen att vi har hunnit med så oerhört mycket under den fortfarande ganska korta tid vi har varit här. Jag och Hjalmar (och ibland Sixten) har fullt schema under dagarna och fler och fler saker börjar komma på plats. Boende, aktiviteter etc. Känner vi oss som hemma ännu då? Svårt att säga. Vet inte vad vi, eller i alla fall jag, känner oss som. Det känns i alla fall inte som att vi är här på semester. Och det känns inte som att vi ”ska åka hem snart” heller. Vi har heller inte varit här tillräckligt länge för att känna hemlängtan till Sverige. Men Boulder som i ”hemma – hemma”? Inte riktigt ännu. Tror kanske att ett riktigt hem (som vi snart har) och en social tillvaro med ett reellt umgänge kommer att ge just den känslan en riktig skjuts. Men det kommer – alltihopa.

Trivs vi då? Ja! Verkligen! Boulder är ett speciellt ställe. Som en bubbla – vilket jag har varit inne på tidigare. Och vad betyder då det? Är inte alla ställen en bubbla, på sitt sätt? Jo, kanske men ska vi fokusera på själva Boulder-bubblan, som vi mer och mer får känna smaken av, så är den lite av ett happy paradise för shiny, happy people. En kombinerad hippie- /hipsterbubbla, där på något sätt alla verkar enas kring ett ideal som handlar om ett liv nära och med naturen, ett liv där man tar hand om sig själv och andra, ett liv där man accepterar andras sätt att leva och vara – under rimliga gränser (för fortfarande är det nog så att en sann Boulder-bo gärna vill övertyga andra om att Boulder-livet är ett ideal som man gärna ska efterleva). Rent ideologiskt skulle jag säga att Boulder är ett socialliberalt samhälle. Demokraternas kandidat Bernie Sanders verkar ha starkt fotfäste här och på temat Trump, tror jag inte att han har många anhängare här.

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om att samhället här verkar präglas av tillit till andra. Man låser varken hem, hus eller bil och säkert inte heller cykeln heller. Och det fungerar. För mig, som kan vara lite allmänt skeptisk, är detta lite konstigt men ändå så otroligt befriande. Lite här och där i stan sitter det skyltar med texten ”Courtesy is contagious” och det verkar funka. Här gäller inget ”sköt dig själv och skit i andra”. Snarare gäller ”sköt dig själv och bry dig om andra”. Ett mindre bevis på detta fick jag idag. Var ute på eftermiddagspromenad med pojkarna och möter en dam som även hon är ute och går med sin hund. För mig var det ungefär vilken tant som helst men hon hejar och utbrister ”I don't remember your name but you are from Sweden, aren't you – we met the other day and I was just thinking about you”. Jo, visst minns jag det. Jag mötte henne i fredags och pratade en stund eftersom Sixten blev väldigt förtjust i hennes tik men jag har kanske inte gått runt och tänkt på henne sedan dess. Susan, hette tanten i alla fall och jag misstänker att jag säkerligen kommer att träffa på henne igen - Boulder är trots allt ingen stor stad.

Men med endast två veckor under västen, finns det fortfarande en risk att jag har misstolkat allt. Kanske är allt det här bara på ytan och jag är, trots min skepsis, och lurad. Skyller det i så fall på att jag fortfarande är nyförälskad - och som vi alla vet så är kärleken blind. Antar att vi lär bli varse ju längre ned i Boulder-bubblan vi borrar ned oss.

Finns det något som är dåligt då? Jo, jag hade nog hoppats på mer snö i själva Boulder. Visst snöar det med jämna mellanrum men i Boulders milda klimat smälter det mesta bort framemot lunchtid. Riktigt winter wonderland får man om man åker högre upp i Bergen. Och sen har vi ju det här med längdskidåkningen som verkar vara omöjlig att få till – i alla fall om man vill ha med sig sin hund och samtidigt inte vill köra bil i flera timmar. Men mer än så är det inte, just nu i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar